De tre betydelserna av korstecknet  (att som kristen tillhöra Kristus, förevigandet av återlösningen samt segerna över ondskans demoner, och källan till nåd och välsignelse)

Fråga

Vördnadsvärde Fader, jag har några frågor som rör korstecknet:

1) Varför ”tecknar vi korstecknet”? Vi gör det många gånger under dagens lopp (innan vi ber, när vi går in i kyrkan, vid inledningen av den heliga mässan, vid välsignelsen och även vid ytterligare tillfällen). Vi har gjort detta sedan barnsben så det sker nästan automatiskt. 

2) Vad är den egentliga betydelsen? Är det rätt eller fel att tolka gesten som ett tecken på öppenhet (= jag öppnar en dörr från vår värld för att komma i kontakt med Gud)? 

3) Är det känt hur länge detta har varit en del av vår dagliga rutin? 

Tack för att du alltid ger upplysande svar och må Gud välsigna dig. 

CARLO

Prästens svar

Käre Carlo,

1. Detta är symbolen för Kristus och det visar att vi tillhör Jesus Kristus.

Det är tecknet på att man är kristen.

Det är det första tecken som vi tar emot på vår panna vid inledningen av dopets sakrament.

Med korsets tecken blir vi döpta: de facto så tecknas vi även tre gånger med korsets tecken med vattnet.  

Således är korstecknet detsamma som att deklarera den kristna tron.

Sankt Augustinus skriver: ”Om vi säger till en katekumen, tror du på Kristus, så svarar han, jag tror, och tecknar sig med korsets tecken” (Tract. in Joan. 11,3).

Katolska Kyrkans Kateket säger ”Korstecknet i gudstjänstens början inpräglar Kristi insegel på den som skall tillhöra honom och betecknar den frälsande nåd som Kristus har förvärvat oss genom sitt kors” (KKK 1235).

2. Genom korset har Kristus frälst oss, han tog bort oss från djävulens våld, han vann över honom och kastade ut honom. 

Det är därför som Sankt Thomas av Aquino anför att detta är ett triumfatoriskt tecken på Jesus Kristus seger över demonerna. 

Det är därför lämpligt att använda korstecknet för att övervinna demoner särskilt då exorcism utförs liksom för att undgå frestelser eller olyckor. 

KKK säger att ”Korsets tecken styrker oss i frestelser och i svårigheter” (KKK 2157).

3. Efter det att Jesus Kristus betalade ett högt pris för all den nåd vi behöver på korset, så förmedlar kyrkan all hans välsignelse ( överflödande gåvor och nåd ) genom korsets tecken. 

Sankt Leo den store sade att ”Ditt kors är källan till all välsignelse, ursprunget till all nåd” (Serm. 59,7). Välsignelse är detsamma som att göra korstecknet och att be en bön.

Vanligtvis så åtföljs korstecknet av orden ”i Faderns och Sonens och den Helige Andens namn”.

Detta är skälet till att “En kristen människa börjar sin dag, sina böner och sina handlingar med korstecknet: ”i Faderns och Sonens och den Helige Andens namn. Amen”. En döpt människa viger dagen åt Guds ära och vädjar om Herrens nåd som tillåter henne att handla i Anden som Guds barn. Korsets tecken styrker oss i frestelser och svårigheter“ (KKK 2157).

4. Så, de tre huvudsakliga anledningarna till korstecknet är: att visa att man tillhör Kristus, förevigande av återlösningen samt för att undfly demoner och olyckor, och det är källan till nåd och välsignelse. 

5. Det är svårt att säga när korstecknet introducerades. 

Det är med säkerhet belagt, att runt år 200, så användes korstecknet inom kyrkan och att det gjordes vid de mest skilda tillfällen. 

Origenes skriver följande: [tr.] ”Det Gamla Testamentet skriver att man skall göra ett tecken för Tau i pannan (Hesekiel) vilket är en föregångare till korstecknet i väntan på detta tecken vilket kristna tecknar i pannan och troende gör inför allt arbete, speciellt inför bön och läsning av den Heliga Skrift” (Monum. Eccl. liturgica, 1369).

Även Tertullianus skriver (mot slutet av andra århundradet): [tr.] ”Vid vart nytt moment, vid varje handling, när du kommer eller går, när du klär på dig, när du tvättar dig, när du sitter till bords, när du tänder belysning, eller när du går till sängs; vid var och en av dessa och andra nya handlingar så skall du teckna din panna med korsets tecken” (Monum. Eccl. liturgica, 1809).

6. Redan vid denna tid användes korsets tecken som ett viktigt inslag vid konfirmationen, och snart kom det att vara ett viktigt inslag i alla liturgiska handlingar.  

Sankt Augustinus skriver: ”Om inte korset tecknas, antingen om det är på de troendes panna, eller med vattnet från vilket de pånyttföds, eller med den heliga olja vilken de får den heliga smörjelsen, eller på det heliga sakramentet som när dem, så är det inte utfört på ett korrekt vis…….. genom Kristus kors, som de onda skapade, blir allt gott förseglat för oss” (Tract. in Joan. 118,5).

7. Under den första tiden tecknades det “lilla” korsets tecken med ett finger (sällan med flera fingrar) från den högra handen i formen av ett T eller +.  

Under medeltiden, åtminstone efter åttahundratalet, så har korsets tecken utförts (och även välsignelse givits) med tre fingrar för att hedra treenigheten.  

Det är omöjligt att säga när det “stora” korstecknet uppstod: det har använts under tusentalet, åtminstone vid privat tillbedjan. 

Jag välsignar dig nu på avstånd med korsets tecken i syfte att ta bort all animositet och uppfylla dig med allt gott.

Jag kommer även att be för dig.

Fader Angelo

Questo articolo è disponibile anche in: