Fråga

God morgon, Fader,

Mitt namn är Massimo, jag har skrivit till dig ett par gånger tidigare – så jag hoppas att återigen ha möjlighet att dra fördel av att det är så lätt att få kontakt med dig.  

På din sida har jag använt sökmotorn som har gett mig möjlighet att finna svar på flera frågor, ämnen som du redan besvarat andra besökare, men vad en särskild fråga beträffar  – även om den redan har behandlats – så har jag trots detta några tvivel. Det gäller relationen mellan bikten och avlaten ?

Så som jag förstår det, så är det så att: När jag bekänner en allvarlig synd inför prästen så ger han mig förlåtelse och löser mig från synden inför den yttersta domen, således, med anledning av absolutionen, så är jag således inte dömd till evig fördömelse, men däremot till skärselden.

Genom avlaten, som till exempel kan erhållas vid att passera genom Porta Santa, ( den Heliga dörren) så är jag befriad från synden i förhållande till den konsekvens en sådan synd skulle vara orsak till, här, i livet på jorden…….Stämmer detta? Är då så att det omfattar konsekvenser av detta liv på jorden, ett ( rättvist ) straff som jag fortsatt förtjänar med anledning av den synd jag begått, trots bikten?

Jag vill ge ett exempel: jag ljuger för min fru om att jag fått punktering som ursäkt för att jag bli försenad på grund av att jag var ute och svirat med vänner: som ett straff trots att jag bekänner detta i bikten, skulle det leda till ett ansträngt förhållande med min fru eller – exempelvis – att jag avskedas från mitt arbete? Alltså : vad är formen av straff, konsekvenser, som kan visa sig i detta liv på jorden

En sista fråga: Den Heliga Fadern, har förutom de historiska dörrarna i Roms basilikor, även öppnat dem i andra städer: id est jag bor i Bologna och här kan du få avlat genom att passera genom Porta Santa hos vår katedral Sankt Peter: är det samma sak, eller måste jag ändå göra en pilgrimsfärd till Rom?  

Tack Fader, jag kommer alltid att omfatta dig i mina böner. 

Prästens svar

Käre Massimo,

1. du har förväxlat begreppen något beträffande avlaten

Det är  ”timliga straff” som har gjort dig konfunderad, och som du har av misstag tagit för straff i detta liv, på jorden.

Så, nu låt oss gå igenom detta i tur och ordning.

2. Vad menas med avlat?

Den Katolska Kyrkans Katekes säger att ”Avlat innebär att det timliga straff som man har ådragit sig genom synd som redan utplånats blir efterskänkt inför Gud. Det är ett efterskänkande som en väl förberedd troende kristen erhåller på bestämda villkor, genom ett kyrkans ingripande. Ty kyrkan är återlösningens förmedlare, och hon fördelar och öser i enlighet med sin auktoritet ur den skatt av tillfyllestgörelse som Kristus och helgonen har samlat” (KKK 1471).

3. Vad är timliga straff?

Timliga straff är de straff den botfärdige måste fullgöra, även efter bikt. De facto, synden är löst vid botgöring, efter bikten, och det eviga straffet är också löst, även vid allvarlig synd. Det eviga straffet är helvetet.

Men, trots återlösning, så förblir böjelsen för det onda i själen. Denna defekt, vilken tidigare har lett till synd, förblir om än dämpad. 

Dessutom så är vår ånger inte alltid fullständig. 

Nu är det så att du inte kan komma in i himlen i oordning, med minsta fläck på ditt samvete

I Uppenbarelseboken läser vi att “aldrig skall något orent komma in där” (Uppenbarelseboken 21:27) i det himmelska Jerusalem.

Det här är vad Johannes Paulus den II:e återger i Reconciliatio et paenitentia: ”även efter avlösningen så dröjer det kvar ett mörkt område från syndens fläck hos den kristne, vilket medför att kärleken vid botgöringen blir ofullkomlig, de andliga förmågorna försvagas. Detta är ett område där fortsatt en infekterad rot till synd är aktiv och som måste bekämpas med förödmjukelse och botgöring” (RP 31: III).

Dessa straff benämns timliga eftersom de länkas till en viss tidpunkt för rening och de särskiljs från de eviga i helvetet.  

Nu är det så att de timliga straffen kan lösas genom olika former av rening som förbereder själen för att inträda i Paradiset. 

Eller så kommer de att betalas i Skärselden.

Nåväl, avlaten löser de timliga (inte jordiska) straff som är länkade till den infekterade roten, såsom Johannes Paulus den II:e benämner det.  

I det förgångna så talades det om en relikt, kvardröjande syndens näste. 

Avlaten gäller därför straffets eftergift, inte ett efterskänkande av skuld. Det regleras via sakramentet. 

4. “Avlaten är partiell eller fullständig, det vill säga, den kan ge partiell eller fullkomlig befrielse från det timliga straff som hänger ihop med synden. Man kan använda sig av avlaten för sig själv eller låta den komma de avlidna till del“ (KKK 1471).

5. Doktrinen om avlaten är baserad på Kristus förtjänster vilka är oändliga. 

Till dessa, adderas de från helgonen. 

Kyrkan, som av Kristus gavs all makt i himlen och på jorden att rädda människor, hämtar från denna enorma skatt förmågan att helt eller delvis förlåta det straff som återstår att betala. 

Som vi kan se, så är det en förening av kärlek och broderligt bistånd. 

6. Men, man skall komma ihåg att ingen kan få förlåtelse om inte han eller hon med hela sitt väsen känner en fullständig ånger för den synd som begåtts. 

Utan fullständig ånger skulle något orent dröja kvar.

Således är det så att även om alla viktig botgöring har utförts  (bikt, kommunion, bön för vår påve, passage genom den Heliga porten), men personen likväl saknar ånger för den synd som begåtts, så kan han eller hon inte erhålla avlat.

Som vi kan se, så är det inte frågan om något magiskt som automatiskt sätts igång och raderar allt så att det timliga straffet upphör, utan ett mysterium av kärlek som som leder mot en alltmer fullständig omvändelse. Kyrkan bidrar till detta med avlaten som gåva. 

7. Den fullständiga förlåtelsen, som du kan få genom att passera genom den Heliga dörren i din Domkyrka, har samma värde som den du kan få genom att resa till Rom. 

Men genom att resa till Rom, istället för en mer närbelägen kyrka som kan ge fullständig förlåtelse, så kan du genom en pilgrimsfärd uppleva en längre period av botgöring och reflektion. Jag uppmanar till att göra detta i grupp, tillsammans för då är det större möjlighet för reflektion, bön, att lyssna till Guds ord, vilket är fröet till ett heligt liv och att utplåna det onda, synden. 

I korthet, så kan det då finnas en större möjlighet att erhålla den fullständiga förlåtelsen.  

Jag tackar dig för din fråga och jag välsignar dig 

Fader Angelo

Questo articolo è disponibile anche in: Italienska Engelska Franska