Questo articolo è disponibile anche in: Italienska Engelska Franska Svenska

Fråga

Käre Fader Angelo,

mot slutet av ett möte för kateketer som jag nyligen deltog i, när vi diskuterade försoningen av synder efter döden, inberäknat med bikten, då menade talaren att den resa vid gör genom livet i tron är rening nog och därmed blir ytterligare botgöring inte nödvändig, men då förnekas skärseldens existens. Att Jesus Kristus själv använder starka ord när han till exempel talar om Gehenna, beror enligt talarens uppfattning på att det inom det semitiska – hebreiska språkbruket ges en stark konnotation till bildvärlden, men att det de facto inte betyder att skärselden och eller helvetet existerar. Han menade även att kyrkan har två olika teologiska uppfattningar angående de som betecknas som Novissimi, de sista. Dessa båda påstående gjorde mig rätt så förvirrad, särskilt som talaren innehar en viktig position inom kyrkan. Kan du belysa detta? Tack.

Letizia

Prästens svar

Kära Letizia,

1. Låt mig starta med de olika uppgifter som gjordes av den talare som enligt dig har en  “viktig position inom kyrkan”.
Hans påstående såsom du återger och ifrågasätter det var att: “den resa vi gör genom livet i tron är rening nog och därmed blir ytterligare botgöring inte nödvändig, men då förnekas skärseldens existens”. Vår resa i tron kan mycket väl följa en väg av rening. Men vi ser också många troende som inte uppnår någon rening över huvud taget. Utan att peka finger åt andra, så pekar jag mot mig själv. 
Och det är med anledning av detta, som vi inledningsvis av varje mässa säger: “Jag har syndat i tankar, ord, gärningar och underlåtelser”. Av samma orsak så säger Sankt Paulus: “Tack vare den nåd Gud har gett mig har jag som en klok byggmästare, lagt en grund som någon annan bygger vidare på. Men var och en måste tänka på hur han bygger. Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus kristus. På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs eller halm, och det skall visa sig hur var och en har byggt. Den dagen skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt. Den var byggnad består skall få lön. Den vars verk brinner ned skall bli utan. Själv skall han dock räddas, men som ur eld“ (Första Korintierbrevet 3:10-15).

2. Hans andra påstående som du tar upp är: “Att när Jesus Kristus själv använder starka starka ord när han till exempel talar om Gehenna, beror enligt hans uppfattning på att det inom det semitiska – hebreiska språkbruket ges en stark konnotation till bildvärlden, men att det de facto inte betyder att skärselden och eller helvetet existerar”
Detta synsätt är grundlöst. Det är inte godtagbart att hitta på något själv på ett sådant vis, att uttrycka en personlig åsikt, att anföra det som en sanning.
Rent grundläggande, varför skulle vår Herre ha ett behov av att uttrycka sig med ett så starkt ordval om det inte åsyftar något som faktiskt existerar?
Skulle den mästare som vi följer uttrycka sig så utan anledning?

3. Dessutom, för att utveckla det resonemang som den kyrkans man som besökte er anförde och som du återberättar så är det nödvändigt att även betänka apostlarnas tro liksom tron hos de första kristna församlingarna.
Nämligen, vår tro är densamma som apostlarnas. Så hur tolkade då apostlarna de kraftfulla liknelser som vår Herre använde? De förstod att de verkligen är såsom de uppfattas, och så tror vi fortfarande.  

4.Det som skall vare vår vägledning till att förstå Skriften är inte vår egen uppfattning eller tanke, utan vad det man i alla tider har trott, var och en och överallt ( (quod semper, quod ubique et quod ab omnibus creditum est).
Det är den princip som våra påvar har utgått från för att validera sann doktrin, troslära. Och det är den regel som Kyrkan i alla tider har efterlevt, under ledning av och upplyst av den Helige Ande. 

5. Talaren sade också att “Kyrkan har två olika teologiska uppfattningar angående de som betecknas som Novissimi, de sista”.
Han utelämnade att det endast finns en doktrin. Det finns inte två doktriner, endast en. Det är den doktrin som förkunnas av magisterium.
Utöver detta så finns det olika teologiska riktningar. Hursomhelst, det finns inte en eller två teologiska riktningar utan många. Oavsett, så har ingen teologisk riktning samma vikt som en doktrin.  De facto, doktrinen har bekräftats av den Helige Anden, medan de olika teologiska riktningarna saknar sådan bekräftelse. 

6. Den Katolska Kyrkans Katekes säger: “Kyrkan kallar denna slutliga rening av de utvalda, vilken är något helt annorlunda än fördömdas straff, för skärselden (reningsorten). Kyrkan har formulerat trosläran om skärselden framförallt allt på koncilierna i Florens och i Trient. Kyrkans tradition som hänvisar till vissa texter i Skriften och talar om en reningseld” (KKK 1031). Detta är kyrkans sanna lära, detta är inte två olika teologiska skolor, utan den korrekta läran. 

7. Detsamma är sant och riktigt beträffande helvetet. Det är nog att hänvisa till Katolska Kyrkans Katekes: “Vi kan inte förenas med Gud om vi inte frivilligt väljer att älska honom. Men vi kan inte älska Gud om vi syndar svårt mot honom, vår nästa eller oss själva. Den som inte älskar är kvar i döden. den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare bär evigt liv inom sig (Första Johannesbrevet  3:14-15). Vår Herre upplyser oss om att vi skall skiljas från honom om vi försummar att tillfredsställa de fattigas och smås tungt vägande behov. Ty de är hans bröder och systrar. Att dö i dödssynd utan att ha tagit emot Guds barmhärtiga kärlek betyder att förbli skild från honom för alltid genom vårt eget fria val. Och det är detta tillstånd av definitiv självutestängning från gemenskapen med Gud och med de saliga som man betecknas med ordet – helvete” (KKK 1033).
“Jesus talar ofta om “Gehenna”, den “eld som inte släcks”, som har ställts iordning åt dem som ända till slutet av sitt liv vägrar att tro och omvända sig. Där kan både kroppen och själen gå förlorad. Jesus talar i allvarliga ordalag om att han skall: “sända ut sina änglar och de skall rensa hans från alla som förleder människorna….och de skall kasta dem i den brinnande ugnen (Matteusevangeliet 13: 41-42). Han skall uttala fördömelsen: Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden! (Matteusevangeliet 25:41)” (KKK 1034).

8. Observera: “Kyrkans lära bekräftar att det finns ett helvete och det varar för evigt. Själarna hos dem som dör i dödssyndens tillstånd kommer omedelbart efter döden ned i helvetet, där de lider helvetets kval, den “eviga elden”. Den huvudsakliga pinan i helvetet består i den eviga skilsmässan från Gud. Ty i honom ensam kan människan uppnå livet och lyckan som hon är skapad för och som hon strävar efter “ (KKK 1035).

9. Slutligen från Katolska Kyrkans Katekes: “Uttalanden från den heliga skrift och kyrkans lära om helvetet är en maning till det ansvar som människan måste visa när hon använder sig av sin frihet i förhållande till sin eviga bestämmelse. Samtidigt utgör de en enträgen maning till omvändelse: “Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går igenom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den” (Matteusevangeliet 7:13-14) (KKK 1036).


I korthet, budskapet är exakt det motsatta till vad som påstods av den kyrkans man som besökte er anförde. Jag tycker synd om honom, och jag beklagar och tycker synd om er som lyssnade till honom eftersom alla måste ha blivit lika ledsna och konfunderade som du blev.  

Jag tackar dig för att du gav mig detta tillfälle att presentera Kyrkans doktrin, jag kommer ihåg dig inför Herren och jag välsignar dig. 


Fader Angelo